Eftersom grannen väsnas och smutsar ner så mycket med sitt syll bytande, valde jag att låta Liten få sin förmiddagssömn inomhus. Tanken var egentligen att vi skulle gå en runda. Jag hade många ärenden att göra. Inga direkt måsten men bra att ha gjort.  

Vädret visade sig från en väldigt obestämd sida, såg ut som att börja regna vilken minut som helst och med en lurig sol som inte kunde bestämma sig om den skulle komma fram eller inte. Jag gick till duschen i stället. Skönt att vara nyduschad.

 

Mina smärtor är lika intensiva i dag som i går och det gör en lite handlingsförlamad. Inget är roligt. Speciellt inte att röra på kroppen. Dock tittar solen fram just nu och om den stannar framme tills Liten och jag har ätit middag så tar jag nog på mig lite kläder och går ut en stund. Fixar lite på min lista.

Vår syllkille är hos grannen och byter deras syll eller kanske inte vår för han var ju där först. Kanske jag skall ta det från början.

Det aktuella huset har nyligen fått nya inneboende/ägare och de gamla ägarna fick bytt en del av sin syll för något år sen, av just den firman som vi också anlitade. Kanske att maken använde dem som referens för att veta vilket företag han skulle anlita.

 

I alla fall så öppnas deras hus upp nu runt om för att kolla syllen. Om det är något problem har jag ingen aning om. Har inte snokat ännu. Har inte heller hunnit med att hälsa familjen välkommen till området och som granne till oss.

I dag är det studiedag för grabben, skolan är stängd och det är endast fritidsverksamheten som är i gång. Jag hade önskat ha min grabb hemma men nix det är kompisarna som gäller.

 

Kanske ett gott betyg till verksamheten och ett mindre bra betyg till mig, eller…??

I lördags var jag en runda på ett shopping center och besökte bla Lindex. När jag stod i kassan och skulle betala blev jag tillfrågad om jag ville vara med och stoppa sexslavhandeln av barn och kvinnor. 

Lite på hoppad kände jag mig men samtidigt hade jag inte sett skylten som stod ändan upp i ansiktet på mig. Det finns så mycket information överallt så det är svårt att sortera ut det viktiga.

 

Tydligen hjälper Lindex verksamheten, Kvinna till Kvinna i sin kamp mot sexslavhandeln. Ett bra initiativ tycker jag som stöttade.

Helgen har inte varit speciellt snäll mot mig. Jag har de dagarna i månaden. Det skitet jävlas med mig, ursäkta språket. Jag har rejält ont. Det drog över tiden med ganska många dagar igen. O som ett brev på posten har jag då betydligt mera ont än om det kommer med en 28 dagars cykel.

  

Höfterna värker när jag går, sitter eller ligger. Att vända sig om är jobbigt då det gör väldigt ont. Ryggen känns som om den skall gå i sönder på mitten eller vid svanskotan. Sen skall vi inte snacka om blödningen, hur mycket finns egentligen? Jag har varit uppe flera gånger i natt.

 

Det är ganska sjukt att jag som inte har någon användning utav det här kvinnliga tramset skall ha så extremt ont och så extremt mycket, när kompisen som har haft sin användning utav det har bara minimalt och ingen smärta alls, det går över efter max tre dagar medan mitt kan hålla på i minst en vecka men oftast ett par dagar till.

Så jävla orättvist.

Det suger

Grabben och maken ligger i soffan och tittar på filmen Cars. Det ser ut som att grabben tittar på filmen medan maken vilar ögonen. 

Jag sitter i mys fåtöljen och leker med datorn. Någon avancerad lek blir det inte, då jag är den som får hålla koll på Liten, som inte vill leka med sina leksaker, dit jag ofta flyttar Liten.

 Liten ligger på golvet och ”läser” dagens tidning och reklam, vilket jag förstått är betydligt roligare än leksakerna. Mellan varven provar Liten mitt tålamod med att leka med de nya lamellgardinerna och gardinerna. Vilket inte är leksaker för små utan det är mammas leksaker.

I dag har vi fått klartecken på att vi fått både rätt dagis och avdelning till Litens dagis start till hösten. Skönt att det blev som vi ville. Det känns dock väldigt konstigt att tänka så långt fram och att någon annan skall vara med Liten på dagarna. 

Nu är det ju inte så farligt många timmar Liten kommer att vara på dagis dagligen, bara 5 timmar tre dagar i veckan, men det räcker ju. Själv kommer jag att vara arbetssökande till hösten och med den utvecklingen som det är just nu med uppsägningar och varslar så är det nog ganska svårt att få en anställning direkt när Liten börjar på dagis. Dock hoppas jag om att få några timmar om dagen ganska så snart, känner att jag varit hemma adlelses tillräckligt nu. Känslan ändras säkert framåt våren och sommaren. 

Skönt i alla fall att det blev vad vi ville.

En 18 årig flicka som lägger sitt dödfödda barn under sängen av rädsla för sina föräldrar.

 

Var är världen på väg???

Läste det på Kvällspostens hemsida.

I dagen Metro kan jag läsa om ett par i Frankriken som hållit sin son inspärrad i ett mörkt och celliknande rum. Under åtskilliga år har killen som nu är 7 år varit avskild från omvärlden och inlåst i ett rum som inte innehöll något annat än en madrass indränkt i urin. Det finns mer att läsa. Nu är både han och hans lillebror omhändertagna. 

Hur kan människor, mammor och pappor gör så????  Det är avskyvärt.

Jag funderar på sommar blommor. I år skall jag nog ha en hörna med bara vita blommor på altanen. Vi har ett hus med lite obestämd fasadfärg. Själv komponerad. Skulle gå åt terrakotta hållet men blev något ljusare. Svårt att förklara. Vi har vita detaljer som fönster och vindskenor på taket, alla husets trä detaljer är vita. Uterummet har vi byggt i impregnerat virke, lika så staketet. Jag tror det kan bli fint med vita blommor. Funderar på om jag skall använda mina gröna krukor att plantera dem i eller om jag skall köpa Lindebergskrukan även här. Den skall isolera rötterna mot solens värme och vinterns kyla, men den är dyr. Skulle köpt sådana redan förra året men Liten vände upp och ner på allt. 

Jag har ännu inte bestämt mig för vilka sorters blommor jag skall ha, men är sugen på perenna som en bas men också några sommarblommor att dryga ut med. Har du några tips får du gärna dela med dig?

I dag blåser det än mer än i går. Fast jag upplever det inte lika kallt. Kanske för att jag inte har varit ute. I dag känner jag för att kura här inne och jag har inte heller vågat lägga Liten där ute. Jag får samla på mig lite övertalning så att jag kommer ut en runda innan jag skall hämta grabben från skolan i dag. Jag vet ju att jag mår bra utav att komma ut och röra på mig. Fast det är ganska tråkigt. 

Jag borde gå och byta mina lotter. Det är ett mål. Något att gå för. O så då dagens metro.

I går när jag var ute på förmiddagsrundan bytte jag min vinst lott mot två nya tia lotter. I morse skrapade jag dem. Jag van på båda lotterna. Tyvärr kunde jag inte dubblera vinsten, jag fick ingen krona. Jag får nöja mig med en tia på vardera lott. Får byta ut dem mot två nya. Vem vet jag kanske vinner stooooort på dem.

Jag var duktig i går. Full med energi trotts det kalla vädret. Som jag skrev tog jag på mig ett par fodrade överdrags byxor och gick ut en runda med Liten innan det var dags att hämta hem grabben. Det var inte skönt men det var Välbehöft. Jag glömde mina vantar hemma så jag fös om händerna och det gick inte så bra att dra in dem i jackan, jag frös ändå. 

På förmiddagen hade jag fått till 3500 steg och efter den andra rundan var jag sugen på att se om jag kommit upp till åtminstone 7000 steg, dagsrekommendationen. Stegräknaren hade inte suttit på ordentligt så jag vet faktiskt inte hur många steg jag kom upp i. Det blev en bra runda men om den blev så lång som 3500 steg är jag osäker på.

Ja i dag är det inte varmt. Jag fryser något så vansinnigt i dag. Kaffet hjälper mig inte att få upp värmen. Att jag sen är dum mot mig själv är en annan historia. När Liten ligger ute och sover har jag klart antingen dörren eller fönstret öppet för att höra om Liten vaknar. Jag har ju en sådan babywatch men tänker oftast inte på att använda den, det är dumt. 

Liten ligger nu där ute och sover gott. Jag skall alldeles strax ta på mig ett par extra byxor och min jacka för att gå en runda till innan jag hämtar hem grabben. Några tusen steg till vill jag ha.

 

När vi sen kommer hem börjar planeringen för kvällen med mat, disk, bad, lek, mys, vällingstund och sagostund. Jag undrar var mina dagar tar vägen. De går i ett nafs. Nu är det snart helg igen.

I dag har jag och Liten varit ute på en promenad. I gårkväll åt jag både daimkulor och annan choklad framför TV:n. Jag skyller på maken. Ofta är det han som plockar fram och jag kan inte stå emot. Det är ju så gott. I morse ställde jag mig på vågen. Det är en sådan helt gammaldags sak, med en platta som snurrar. Ställer man sig flera gånger efter varandra kan man få olika vikter. Står den det minsta ojämnt visar den också fel. Jag vet inte om jag behöver en som visar på gram och fetmängd. Jag tror jag hade blivet besatt om jag haft en sådan eller så hade den fått mig att börja seriöst att försöka få ner vikten och omfånget som börjar lägga sig runt magen. I alla fall så visar vågen på uppgång, inget jag inte redan misstänkte men synd att få det bekräftat.

Denna viktuppgång fick mig att ta mig utanför huset.  

En runda ner till centrum, ville hämta ut pengar men mitt chip i betalkortet strular så jag fick inga pengar, måste nu ordna nytt kort och tråkigt följer det väl med en ny kod till det nya kortet. Postade en kupong om gratis morgontidning i två månader, kan vara kul att ha igen ett tag. Lott vinsten jag van när jag fyllde år lämnade jag in i utbyte mot två nya lotter, som jag ännu inte skrapat, ville visa grabben och maken att jag hämtat nya lotter och låta dem också ta del utav spänningen.

 

Jag träffade på en vän när jag strulade med bankomaten och vi slog följe en bit på väg och pratade lite om livet.

 

Jag gick inte någon längre runda men fick ihop 3500 steg och det är lika många fler än jag fått de senaste dagarna och nu fick jag även frisk luft. Det kändes trotts allt bra att vara ute, men det var kallt och blåsigt. Jag frös.